Det närmar sig

Blir en del att pyssla med framöver. Har knappa två veckor på mig att lära trädgårdsmästaren att blogga och att facebooka. Det kommer nog att gå bra... hoppas jag ;-)

Idag blev det kurs om bloggande.
- Börja med att logga in, Magnus.
- Jaha, var gör jag det?
(Suck... det här kommer att ta tid. Någon som kan fylla på min kaffekopp?)

Magnus ska börja blogga

Skojar bara. Dags för mig att visa samma mängd tålamod som trädgårdsmästaren har visat mig vid alla frågor om växter här i parken.

Kamilla kämpar med tålamodet

Bli inte upprörda eller förtvivlade nu; men visst börjar det smyga fram en liten, liten känsla av höst. Det ligger något i luften, i dofterna i, i ljuset - eller snarare mörkret som kommer allt tidigare om kvällarna. Eller är det bara jag som känner så?

Liiite höstigt är det allt

Med ett visst vemod, inser jag att allt det vackra har ett slut (klyscha där, Kamilla, aja baja. Akta dig för schmalz* nu). Den här sommaren svepte förbi. Fort. Alla förberedelser. All förväntan. Några infriades. Några inte. Några överraskade. Några inte.

Jag vet att för er andra, ni som stannar kvar, finns en hel månad kvar. Hela augusti som ska fylla parken med nöjda besökare. En hel månad med glada barn. En hel månad med gäster som lovordar allt det vackra som finns här. En hel månad, för några av er blir det lite längre än så, där ni får jobba tillsammans och ha kul i det allra bästaste av sällskap.

Jag har två veckor på mig att plocka det där sista, godbitarna, ur det som varit den underbaraste arbetsplatsen någonsin. Jag har två veckor på mig att ställa till med så mycket bus att ni kommer längta efter att jag slutar (här).  Jag har två veckor på mig att gapskratta tillsammans med er. NU KÖR VI!

Lurar i buskarna - alltid redo för hyss!

*Schmalz = jiddisch: 1. utsmält djurfett/hönsfett. 2. överdriven sentimentalitet

//Kamilla